JÄKLA SKIT

...den har börjat pulsera mer nu. Dunk, dunk i mina ådror. Det rinner caipirinha och feijão i mina blodådror och jag vill anstränga mig lite igen.

Varför tackade jag nej till att åka till Rio? Får man ångra sig? Jag brukar göra det jag vill. Har väl aldrig tänkt två gånger innan jag gör något alls - so why not go?

Familjen. Men de har det bra nu. Så, då kanske jag kan åka... Jag hatar att jag sitter och dagdrömmer om någonting som faktiskt är så långt ifrån omöjlligt. Det är fullt möjligt och jag behöver bara ta tag i det. Hjälp.





Let's go?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0