Så här..

Stensö är vackert. Idag var det extra fint. Jag sprang och flåsade i över en timma och på slutet kunde jag inte sluta le. Fötterna gick återigen av sig själv och jag kände mig som en älg. Innan jag begav mig hemåt satt jag och kollade på småbåtarna och dinglade med benen på en brygga. Jag vet inte hur man kastar macka, men visste jag hade jag gjort det. Jag har rett ut mig själv. Om en timma kommer lite goda vänner, så ska vi till Söderport och förvilla kvällen. Underbart! Det är det jag behöver.. Vänner och lite egentid. Det är jobbigt, fortfarande, men att vara med de jag tycker om, och veta att det finns någon där om jag skulle behöva, gör att jag kan känna mig så där glad och positiv i alla lägen. Tack! Nu ska jag torka mitt hår och sminka mig. Ja, lite tjejigt kanske. Men jag är tjej.

Här nedan har ni en av världens bästa låtar. Ja, jag vet jag tycker Wegue Wegue är världens bästa, men det är olika kategorier. Den här låten pratar med mig. Wegue Wegue bara flirtar ;)





Ana Carolina - Quem de nós dois

No vão das coisas que a gente disse
Não cabe mais sermos somente amigos
E quando eu falo que eu já nem quero
A frase fica pelo avesso
Meio na contra-mão
E quando finjo que esqueço
Eu não esqueci nada.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0